Hjärtat
Hjärtat: det slår och slår och slår...
Hjärtat slår ständigt, 100.000 gånger per dygn, pumpande 10.000 liter blod genom kroppen – dag in och dag ut, varje dag hela livet. Detta är en ofattbar bedrift när man tänker på att det sker helt automatiskt, utan någon synbar drivande kraft. Men vad händer egentligen där inne?
Vår blodcirkulation är som en gata med en figur som en åtta. Där hjärtat (som är den viktigaste muskeln i kroppen) är placerat som en vägkorsning på denna åttaliknande gata. Hjärtat fungerar som en pump och transporterar blodet via ”väg artärerna” och blodkärlen genom hela kroppen.
Så här fungerar det...
Omgiven av en säck som kallas hjärtsäcken, är hjärtat avdelat på längden av en muskelvägg (skiljeväggen) med en höger och en vänster halva. Bägge dessa halvor är uppdelade till en övre del (förmak) och en undre del (kammare). Dessa fyra sektioner är sammankopplade av speciella ”dörrar” som kallas klaffar. Klaffarna ser till att blodet flyter i en riktning.
Genom den högra kammaren pumpar hjärtat blodet som kommer tillbaka från kroppen. I kroppen har blodet förbrukats och syrehalten är låg. Blodet pumpas nu in i lungorna för att absorbera nytt syre från inandningsluften och går sedan tillbaka till vänstra delen av hjärtat. Nu är blodet syrerikt och ljust rött, och pumpas via kroppens huvudartär (aorta) ut i cirkulationen. Förgreningar (artärer) från aortan tränger sig in i olika delar av kroppen och förser kroppens olika organ med syrerikt blod. Det förbrukade blodet (syrefattigt) flyter sedan tillbaka in i det högra förmaket via våra vener. Cykeln börjar sedan om från början igen. Det finns också speciella blodkärl som förser själva hjärtat med syrerikt blod, dessa kallas för kranskärl.
Hur fungerar själva hjärtat?
Hjärtat arbetar som en rytmisk pump. Varje sammandragning av hjärtmuskeln kallas systole, medan varje viloperiod kallas diastole. Sinusknutan är ansvarig för att hjärtat pumpar regelbundet. Den sänder ut mätbara elektriska impulser, som genom ett speciellt ledningssystem, ser till att alla delar av hjärtat arbetar i ett nära samarbete. Denna funktion kan bli undersökt med hjälp av ett elektrokardiogram (EKG).
Hur fort pulsen slår är beroende på antalet impulser som skickats ut via sinusknutan. Varje hjärtslag utlöser en chockvåg i kroppen, som kan kännas som pulsen i artärerna, speciellt i handleden eller i halsartärerna (karotis). I genomsnitt slår hjärtat 60-80 gånger per minut hos en vuxen, hos ett barn är takten högre. När det gäller hjärtats funktion är det inte bara antalet hjärtslag eller hur mycket blod hjärtat pumpar som är viktigt, utan även med vilket tryck blodet pulserar i venerna. Detta tryck kallas för blodtryck.
För att få en tydlig bild brukar doktorn alltid kontrollera två värden vid mätning av blodtrycket, ett ”övre” och ett ”undre”. Trycket är som högst när hjärtat drar sig samman (systole) och tvingar ut mer blod i cirkulationen, blodtrycket stiger. Därför kallas detta ”övre” tryck för ”systoliskt blodtryck”. I vilofasen (diastole) minskar trycket igen och det ”lägre” värdet kallas ”diastoliskt blodtryck”.